Ni vet när man kan känna en doft som man tycker man känner igen och kommer sedan på att det är så en person man kände förut eller någon man känner nu luktar, eller något när man hör en låt som får en att tänka på just en person eller ett fint eller tråkigt minne, plats eller vad man nu kan göra. Men jag tror ni fattar grejen, eller? I alla fall så hände det mig i morse, fyfan det högg i hela mig när den där doften kom, jag kände doften i 15 minuter, det vill säga hela tågresan in till stan. Det var inte kul, det fick mig att tänka på en tid som jag inte vill bli påmind om.

Men i morgon mina damer och herrar, då far några 2or och några 3or till Stockholm på fotomässa, oj oj oj. Det kan ju vara något liksom. Men att gå på mässan i 6 timmar kan ju vara överdrivet, eller 5 timmar om man räknar bort en timmes lunch.

I morgon är det fest, vilket jag ser fram emot mot, jävligt mycket. Lika taggad som en igelkott, hajjar ni? :D

Puss fellows!