Jag sitter här och försöker plugga, men Zigge ligger och "grinar" nedanför mig. Jag sitter i soffan och han ligger i sin säng nedanför. Jag skulle kunna stänga in mig i ett rum och slippa höra honom, men då finns det risk för att han hoppar upp någonstans, det vill säga i soffan eller i någon säng. Det får han inte eftersom han har en skadad ryggrad. Diskbråck vill säga. Han har lite svårt att gå och har det även svårt att vifta på svansen. Puffen.. Pappa var tvungen att åka akut med honom till djursjukhuset i fredags. Han trodde det var något mycket värre eftersom han inte kunde gå alls då, han var nästan som förlamad i hela bakändan. Usch... Det var otroligt jobbigt att höra, mamma och jag befann oss på Gotland och var helt hjälplösa.

En timme innan begravningen fick vi höra om Zigge, det gjorde ju inte saken bättre liksom. Vi trodde ju såklart att det värsta skulle hända.
Begravningen var nog den finaste jag har varit på. Hans barnbarn som inte var många år gamla sjöng Blinka lilla stjärna i kyrkan. På minnesstunden efteråt var det många som höll tal och sjöng. Vi var runt 150 stycken där. Min bordsdam gick upp och sjöng opera, söt var hon.

Förutom begravning hann jag med att shoppa. Köpte en klänning, ett linne från Matthew Williamson-kollektionen, massa smycken och sen fick jag ett par Converse av mormor. Hur snällt som helst.

Nu måste jag verkligen plugga!
Puss